Uppgifter om händelseförloppet
Kunden M hade tillsammans med H gjort upp eld inne i kongresshotellet G, som stod tomt. Hotell G ägs av försäkringstagaren T Ab. M och H hade försökt släcka elden genom att använda diverse vätskor som de hittat i hotellet. När elden var släckt hade M och H avlägsnat sig från hotellet. Senare hade de återvänt för att försäkra sig om att elden var släckt. Efter det hade elden emellertid flammat upp på nytt, vilket resulterade i att hotellet brann ner. Försäkringsbolaget har i sitt ersättningsbeslut ansett att M:s handlande varit uppsåtligt eller grovt oaktsamt.
Kundens klagomål
Kunden är missnöjd med försäkringsbolagets beslut. Kunden var under 15 år när gärningen begicks. Han har inte åtalats för ovarsam hantering av eld enligt 44 kap. 12 § i strafflagen, eftersom han inte var straffmyndig när gärningen inträffade. Tingsrätten konstaterade i sin dom (30.4.2019) att det inte finns någon orsak att tro att M och H haft för avsikt att förorsaka en brand som förstör hotellet. Enligt tingsrätten finns det inte heller orsak att ifrågasätta berättelserna om att M och H försökt släcka branden enligt bästa förmåga och återvänt till hotellet senare under kvällen för att försäkra sig om att elden varit släckt. Enligt tingsrätten är gärningen därmed inte att betrakta som uppsåtlig. Tingsrättens dom har inte vunnit laga kraft. Den ger ändå en fingervisning om hur ärendet bör bedömas.
Hotellets ägare T Ab har yrkat att kunden M och H betalar skadestånd för branden. Parterna har enats om skadeståndets storlek, och kunden M och H har var för sig betalat 5 000 euro till T Ab.
På de grunder som anges i tingsrättens dom bör det anses att H:s gärning inte var uppsåtlig. I ärendet har det inte ens påståtts att gärningen varit grovt oaktsam. Kunden M var under 15 år vid gärningstillfället och han har inte åtalats för något brott. Utifrån tingsrättens dom har hans gärning inte heller varit uppsåtlig eller förorsakats genom en brottslig handling. I ärendet finns det inget som tyder på att M uppsåtligt eller av grov oaktsamhet har avsett att förorsaka att hotellbyggnaden totalförstörs. M gjorde upp eld inne i hotellet och därefter försökte han omsorgsfullt släcka den.
Åklagaren har endast åtalat H med stöd av 44 kap. 12 § i strafflagen för att ha hanterat elden på ett ovarsamt sätt. M och H försökte släcka elden och var i tron att elden var släckt när de gick från hotellet.
När parterna förliktes var de överens om att M ska betala 5 000 euro i ersättning till T Ab. Det innebär att också T Ab ansett att skadan varit begränsad.
Med beaktande av ovan nämnda omständigheter finns det grund för att bevilja ersättning från ansvarsförsäkringen.
Försäkringsbolagets bemötande
Bakgrund
Den försäkrade M gjorde tillsammans med sin vän H upp eld inne i hotellbyggnaden. Enligt utsaga försökte den försäkrade och hans vän släcka elden. Efter att den försäkrade lämnat platsen blossade elden åter upp, vilket resulterade i att hotellet brann ner.
Den försäkrade har konstaterat att han vid tidpunkten för gärningen var under 15 år och att han inte har åtalats för gärningen då han inte var straffmyndig. Den försäkrade har dessutom framhållit att tingsrätten i sin dom av 30.4.2019 konstaterat att gärningen inte varit uppsåtlig.
Enligt punkt 4.1 i försäkringsvillkoren för ansvarsförsäkring ersätter försäkringen person- och sakskada som den försäkrade orsakar utomstående och för vilken den försäkrade enligt gällande rätt är ersättningsskyldig.
Försäkringsbolaget ersätter skador i de fall den försäkrade bedöms vara ersättningsskyldig, förutsatt att inte något av de för försäkringsavtalet gällande undantagen är tillämpligt. Försäkringsbolaget har således att utreda huruvida den försäkrade anses vara ersättningsskyldig enligt gällande rätt samt att bedöma om den skadebringande handlingen omfattas av försäkringen eller om handlingen faller under något av undantagen i försäkringsavtalet. Försäkringsbolaget företar en civilrättslig bedömning av huruvida en handling kan anses vara uppsåtlig eller grovt oaktsam. Försäkringsbolaget är inte beroende av domstolens straffrättsliga bedömning i frågan.
Den försäkrades ålder som en omständighet som begränsar försäkringsbolagets ansvar
Enligt punkt 6.3 i de allmänna avtalsbestämmelser som gäller försäkringen är försäkringsbolaget fritt från ansvar gentemot en försäkrad som har förorsakat skadan uppsåtligt. Försäkringsbolaget kan även sänka eller förvägra ersättning i de fall den försäkrade har framkallat försäkringsfallet genom grov oaktsamhet. Vid bedömningen av om ersättningen skall sänkas eller förvägras skall det beaktas vilken betydelse den försäkrade personens åtgärd har haft för uppkomsten av skadan.
Tillämpningen av ovannämnda villkorspunkt begränsas av den försäkrades ålder. Enligt villkorspunkt 4.3 i ansvarsförsäkringen ersätter försäkringsbolaget skada som barn under 12 år orsakar, även om skadan orsakats avsiktligt.
Försäkringsbolagets bedömning
Den försäkrade har erkänt att han tillsammans med sin vän gjort upp eld inne i hotellbyggnaden. Försäkringsbolagets bedömning är att en person vid 14 års ålder är medveten om vilken skada eld kan orsaka samt vilka risker det finns med att göra upp eld inomhus. Den försäkrades handling har varit uppsåtlig, eller i vart fall grovt oaktsam, och skadan ska inte ersättas från ansvarsförsäkringen.
Beslutsrekommendation
Frågeställning
I ärendet är det fråga om huruvida den försäkrade M har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor
Försäkringsvillkor
Ansvarsförsäkring
4.1 Försäkringen ersätter person- och sakskada som den försäkrade i egenskap av privatperson orsakar utomstående, och för vilken den försäkrade enligt gällande rätt är ersättningsskyldig när ersättningsskyldigheten grundar sig på handling eller försummelse under försäkringens giltighetstid.
Allmänna avtalsbestämmelser
6.3 Framkallande av försäkringsfall
Försäkringsbolaget är fritt från ansvar gentemot en försäkrad som har förorsakat skadan uppsåtligt.
Om den försäkrade har framkallat försäkringsfallet av grov oaktsamhet eller om den försäkrades bruk av alkohol eller narkotika har bidragit till skadan, kan ersättningen till honom sänkas eller förvägras.
Vid bedömning av om ersättningen i ovannämnda fall skall sänkas eller förvägras skall det beaktas vilken betydelse den försäkrade personens åtgärd har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom skall beaktas eventuellt uppsåt hos den försäkrade eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt.
Bedömning
I ärendet är det fråga om huruvida den försäkrade har vållat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
H, som var med inne i hotellet, har åtalats i tingsrätten. Tingsrätten meddelade sin dom i målet 30.4.2019. Domen har sänts till Försäkringsnämnden som bilaga till anhållan om beslutsrekommendation. Tingsrättens dom har inte vunnit laga kraft eftersom H överklagade den hos hovrätten, som återförvisade ärendet till tingsrätten på grund av processfel. Trots att tingsrättens dom av 30.4.2019 inte vunnit laga kraft anser Försäkringsnämnden att händelseförloppet framgår på ett tillförlitligt sätt av domskälen och de i domen inskrivna vittnesutsagorna.
Av de vittnesutsagor som refereras i tingsrättens dom framgår att M, H, S och L var på hotellet under eftermiddagen och kvällen. Hotellet stod tomt, ingen verksamhet bedrevs där. I samband med att M och H hängde där hade någondera av dem tänt på en bok som hittats i lobbyn med en medhavd tändare eller medhavda tändstickor. Boken som antänts hade därefter placerats på en sopsäck som de hade hittat i lobbyn och som innehöll något slag av isoleringsmaterial. Efter ett tag började sopsäcken brinna. Den hade brunnit med liten låga. M och H släckte elden med vätskor som de hittade i hotellet, bland annat fönsterputsmedel. Någon vätska fick elden att flamma upp, så den sattes åt sidan. H försäkrade sig om att elden var släckt. M har berättat att han ännu sparkade på askan. Sedan lämnade M, H, S och L hotellet men M, H och S kom senare tillbaka för att kolla att allting var släckt. Det fanns då rök i lobbyn. Dessutom har M och H berättat att de hade rökt tobak i flera omgångar medan de hängde på hotellet.
Enligt det kriminaltekniska protokoll som upprättats efter branden har primärbrandplatsen lokaliserats. Området var i mitten av hotellbyggnaden där entrén, receptionsdisken, spiraltrappan och diverse rum funnits. Primärbrandplatsområdet har preciserats vara lobbyns högra sida från entrén sett. Inga rester av brännbara vätskor har påträffats där. Det har ändå inte gått att konstatera den exakta brandhärden och inte ens om brandhärdarna har varit flera. Av räddningsområdets utlåtande framgår att den sannolika platsen för brandstart har bedömts vara aulan, receptionsutrymmet eller den intilliggande hallen. Fastän brandorsaken inte har gått att fastställa har tingsrätten i sin dom ansett att det är osannolikt att eldsvådan skulle ha uppkommit av andra orsaker än i den sopsäck innehållande isoleringsmaterial som M och H antände med en brinnande bok.
Tingsrätten ansåg i domen att det inte finns någon orsak att tro att avsikten varit att förorsaka en brand som förstör hotellet. Tingsrätten fann ingen orsak att ifrågasätta berättelserna om att man försökt släcka branden enligt bästa förmåga och senare återvänt för att försäkra sig om att elden varit släckt.
Vid en bedömning av M:s uppsåt i fråga om skadevållandet anser Försäkringsnämnden att de i tingsrättens dom angivna vittnesutsagorna och utfallet av tingsrättens bedömning i fråga om berättelsernas trovärdighet är motiverade. Försäkringsnämnden anser därmed att det i fallet inte har visats att M orsakat brandskadan uppsåtligen.
När graden av oaktsamhet bedöms är det ändamålsenligt att utgå från ett antagande om vanlig oaktsamhet. En avvikelse från sagda aktsamhetsstandard klassificeras som grov oaktsamhet bara om särskilda grunder för sådan kan visas.
Enligt förarbetena till lagen om försäkringsavtal är skillnaden mellan grov oaktsamhet och uppsåt inte stor (RP 114/1993 rd, s. 43). Dessutom har subjektiv klandervärdhet betonats som kännetecken för grov oaktsamhet. Högsta domstolen har t.ex. hänvisat till handlande som är hänsynslöst och nonchalant med avseende på följderna (HD 1997:103). Förutom den subjektiva attityden kan som objektivt element vid bedömningen beaktas hur mycket skadevållarens tillvägagångssätt kvantitativt avviker från vad som skulle ha krävts av honom eller henne (HD 2002:56). Vid denna prövning uppmärksammas i första hand omständigheter och förhållanden som är oberoende av skadevållarens person, t.ex. en eventuell skadeföljds art och allvarsgrad, skadans sannolikhet samt möjligheten att undgå skadeföljd genom att gå omsorgsfullt till väga.
När en minderårigs ersättningsskyldighet bedöms ska dessutom hänsyn tas till personens ålder och utvecklingsnivå samt gärningens art. I det aktuella fallet uppkom skadan när 14-årige M tillsammans med sin vän H gjorde upp eld inne i ett hotell.
Nämnden konstaterar att en 14-åring vad åldern och utvecklingsnivån beträffar i och för sig bör förstå att en eldsvåda som fått sin början genom att isoleringsmaterial antänts kan sprida sig och orsaka omfattande skador. En 14-åring bör dessutom förstå att om eld görs upp inne i en byggnad kan byggnaden drabbas av omfattande skador. M:s handlande kan därför betraktas som oaktsamt på grund av den förbjudna risktagningen. M försökte ändå tillsammans med H släcka elden, och enligt vad han berättat i rätten återvände han senare för att förvissa sig om att elden var släckt. Försäkringsnämnden anser att det inte kan krävas att en 14-åring med avseende på sin ålder och utvecklingsnivå förstår att eld som verkar ha slocknat kan pyra för att senaren flamma upp på nytt. Det här gör M:s handlande mindre klandervärt. Försäkringsnämnden anser att M:s handlande enligt en samlad bedömning, och särskilt med beaktande av hans ålder, inte kan anses vara så klandervärt att hans oaktsamhet skulle ha varit grov.
Slutresultat
Försäkringsnämnden rekommenderar att skadan som M orsakade ersätts från ansvarsförsäkringen.
Försäkringsnämnden var enig.
FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN
Ordförande Norros
Sekretare Luukkonen Yli-Rahnasto
Medlemmar:
Matti Karimäki
Päivi Korpiola
Jorma Rusanen
Laura Alinentalo-Pelttari