Uppgifter om händelseförloppet

Den försäkrade A (f. 1916) glömde 10.5.2014 stänga vattenkranen i sitt kök med den påföljden att A:s lägenhet och fyra våningar under den drabbades av vattenskador. A hade år 2009 fått diagnosen vaskulär demens (blodkärlsdemens). Enligt ett läkarutlåtande som daterats 26.5.2014 är det sannolikt att A:s demenssjukdom har inverkat på att A glömt stänga vattenkranen. A ansökte om ersättning från sin ansvarsförsäkring för de skador som hade drabbat bostadshusets konstruktioner och grannlägenheterna.

Försäkringsbolaget konstaterade i sitt ersättningsbeslut att uppkomsten av ersättningsansvar förutsätter att den som orsakat skadan gjort sig skyldig till vållande. Med vållande förstås fel, vårdslöshet (oaktsamhet) eller underlåtenhet. Bolaget ansåg att det inte var A:s vårdslöshet utan hennes sjukdom som orsakade skadan. På grund av sin sjukdom kunde A inte ta i beaktande att en vattenskada skulle kunna bli följden av hennes förfarande. A var därmed inte ersättningsansvarig för skadan, och skadan ersattes inte från ansvarsförsäkringen.

Besvär som kunden lämnat in

A ber Försäkringsnämnden ge en rekommendation till avgörande i ärendet. Avloppet i A:s kök drog dåligt 10.5.2014. Därför lät A vatten rinna ner i avloppet i hopp att det skulle börja dra bättre. Efter det gick A på toaletten och lämnade vattnet att rinna. Från toaletten gick A direkt och sova och glömde att kranen i köket var på. Hela skadan uppgår till ca 100 000 euro, och det skadelidande bostadsaktiebolaget yrkar på att A ska ersätta den. A lider av demenssjukdom, och enligt ett läkarintyg som A har inhämtat är det sannolikt att demensen har inverkat på att A glömde att vattenkranen var på.

A påpekar att vållande i skadeståndsrätten i regel bedöms på objektiva grunder. Därmed kan den som orsakat en skada i allmänhet inte åberopa sina individuella brister för att jämka sitt ersättningsansvar. Ansvarsbedömningen är lindrigare endast i fråga om minderåriga och personer med sinnesstörningar.

A har överklagat hos Försäkringsnämnden också vad gäller hemförsäkringen för lösöre. Till denna del handläggs ärendet vid nämnden under diarienumret VKL 495/14.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget upprepar sin ståndpunkt beträffande A:s avsaknad av ersättningsansvar. A är 98 år gammal och fick diagnosen demens år 2009. Dessutom har A:s handlingsbehörighet begränsats delvis. Enligt ett läkarutlåtande som bolaget har tillgång till kan A:s demens ha inverkat på skadans uppkomst. A har inte kunnat förutse skadan och är inte ersättningsskyldig.

Bolaget påpekar vidare att försäkringen enligt försäkringsvillkoren inte täcker skador som förorsakats på egendom som den försäkrade vid skadetidpunkten innehade, hade hyrt eller annars utnyttjade. Ansvarsförsäkringen ersätter inte heller skador som orsakats fast inredning i en aktielägenhet eller hyresbostad som den försäkrade använder som sin bostad. Skadorna på A:s egen bostad omfattas därmed inte av försäkringen.

Rekommendation till avgörande

Frågeställning

Frågan i ärendet gäller huruvida A är ansvarig för att ersätta den vattenskada som uppkom när kökskranen lämnades på.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Skadeståndslagen (31.5.1974/412), 2 kap. 1.1 §

Den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada skall ersätta den, såvida icke annat följer av vad i denna lag stadgas.

30 Ansvarsförsäkring

34.1 Ersättningsbara skador

34.1.1 Försäkringen ersätter under försäkringens giltighetstid konstaterad plötslig och oförutsedd person- och sakskada som den försäkrade förorsakat annan person i egenskap av privatperson inom försäkringens giltighetsområde och för vilken den försäkrade enligt gällande rätt är ersättningsskyldig. (...)

34.2 Begränsningar

Försäkringen ersätter inte

34.2.2 skada på egendom som den försäkrade vid tidpunkten för skadeorsakande handling eller försummelse innehade, hade lånat, hade hyrt eller annars utnyttjade. I försäkringen ingår dock ersättningsskyldighet som den försäkrade har för skada som plötsligt förorsakas konstruktioner eller apparatur som hör till hotellet, hyres- eller aktielägenhet som används som den försäkrades eller dennes familjs bostad, dock inte skada som beror på vanvård av lägenhet eller av slitage.

34.2.3 skada, som orsakas fast inredning i aktielägenhet eller hyresbostad som den försäkrade och dennes familj använder som sin bostad. Med fast inredning i bostadslägenhet avses egendom på aktieägarens underhållsansvar enligt 78 § 2–4 mom. i lagen om bostadsaktiebolag eller motsvarande senare lag samt inrednings- och förbättringsarbeten som utförts i lägenheten.

Bedömning i ärendet

Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada ersätta skadan. Med vållande avses att den omsorgsfullhet som omständigheterna kräver försummas. För att en skada ska ersättas av någon ska den skadelidande visa att skadan har berott på någons vållande. Även lindrig vårdslöshet leder i princip till fullt ersättningsansvar. Skadan ska ha ett orsakssamband med det vårdslösa agerandet. Vidare förutsätts det att en ersättningsgill skada är förutsebar. Även om ett orsakssamband finns ansvarar skadevållaren inte för plötsliga skador som är helt oförutsägbara från skadevållarens synpunkt.

Enligt den utredning som lagts fram i ärendet drabbades det hus där A bor av vattenskador när A hade glömt att stänga vattenkranen i köket. Enligt A:s besvärsskrift lämnade A vattnet att rinna eftersom avloppet drog dåligt. A hoppades att avloppet skulle börja dra bättre om vattnet fick rinna. Från köket gick A till toaletten och där glömde hon att kranen var på. Enligt ett fritt formulerat läkarutlåtande som daterats 26.5.2014 och lämnats in till nämnden fick A, som är 98 år, år 2009 diagnosen vaskulär demens, dvs. blodkärlsdemens. A bor ensam. Demenssjukdomen har framskridit, i mars 2013 fick A poängantalet 21/30 i ett MMSE-test och 21.5.2014 var poängantalet 17/30. Den läkare som skrivit utlåtandet anser att det är sannolikt att A:s demenssjukdom har inverkat på att A glömde att stänga vattenkranen. A:s rättshandlingsförmåga har delvis begränsats.

Försäkringsnämnden anser att den omständigheten att en vattenkran lämnas öppen när man förflyttar sig från ett rum till ett annat redan i sig kan anses vara vårdslöshet, i synnerhet i ett fall där man vet att avloppet är tilltäppt. Enligt A:s besvärsskrift var A medveten om att avloppet inte drog, varpå hon lämnade vattnet att rinna och gick ut ur rummet. A gick på toaletten och därifrån direkt till sängs; hon hade glömt att vattenkranen var på. Försäkringsbolaget har ansett att A på grund av sin sjukdom inte kunde förutse att en vattenskada skulle kunna bli följden av hennes agerande. Försäkringsnämnden konstaterar att det till nämnden inlämnade läkarutlåtandet om vilket skede A:s demenssjukdom befinner sig i är knapphändigt. I och för sig anser nämnden att det är troligt att A:s demenssjukdom sannolikt bidrog till att A glömde stänga kranen efter att hon hade gått ut från toaletten. Däremot framgår det inte av utredningen att A:s tillstånd skulle vara sådant att A inte alls är kapabel att förstå konsekvenserna av sina handlingar. Enligt A:s besvärsskrift har A insett att avloppet drog dåligt och försökt öppna avloppet genom att släppa vatten i vasken. Efter det har A gått på toaletten och låtit vattnet rinna. Försäkringsnämnden anser att A:s agerande till denna del kan anses vårdslöst. Nämnden rekommenderar att försäkringsbolaget ersätter skadan från A:s ansvarsförsäkring i enlighet med detta.

Enligt försäkringsvillkoren omfattar försäkringen inte skada som orsakas ytmaterialen i en lägenhet som den försäkrade använder som sin bostad. Nämnden konstaterar att skadan till denna del inte ska ersättas från ansvarsförsäkringen.

Slutresultat

Med hänvisning till vad som sägs ovan rekommenderar Försäkringsnämnden att försäkringsbolaget ersätter skadan från A:s ansvarsförsäkring i en omfattning som är förenlig med försäkringsvillkoren.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN