Uppgifter om händelseförloppet
I kundens egnahemshus har det konstaterats en avloppsrörs stockning 22.9.2012. Kunden har märkt att den lägsta delen av husets källarvåning stått under 3-4 centimeter vatten. Tre av fyra avloppsbrunnar drog inte.
Enligt kunden fanns det risken att även vedförrådet och pannrummet med eluppvärmningssystemet samt tre elmotstånd i markhöjd skulle översvämmas. Kunden har först försökt rensa rören med en lång vajer, utan att lyckas. Då har kunden tagit kontakt med rörmokarföretaget M Oy, som har även försökt rensa rören utan att lyckas. På M Oy:s uppmaning har kunden tagit kontakt med företaget H Oy som har skickat en tryckluftsbil till skadeplatsen. Med hjälp av tryckluftsbilen har rörmokaren till slut lyckats få avloppsrören att dra.
Två delar källarvåningen har varit översvämmade på nytt 28.9.2012. Då kontaktades H Oy igen och fick man rören att dra. Öppningen av avloppsrören har kostat totalt 1355,06 euro. Kostnaderna består av tre fakturor: M Oy 22.9.2012: 395,04 euro; H Oy 22.9.2012: 621,46 euro och H Oy 28.9.2012: 338,56 euro.
Kundens hus har varit försäkrat med en fullvärdesförsäkring. Enligt försäkringsbrevet är husets byggnadsår 1953 och rörnätets installationsår 2006. Enligt försäkringsbrevet omfattar försäkringen brand och storm, stöld, skadegörelse och elfenomen, läckageskador samt annan plötslig och oförutsedd skada. Försäkringens bassjälvrisk är 150 euro.
Försäkringsbolagets beslut 18.10.2012
Kunden har sökt ersättning för de kostnader som har orsakats av öppning av avloppsrören. Försäkringsbolaget har vägrat betala ersättning för dessa kostnader och fattat ett nekande ersättningsbeslut 18.10.2012.
Bolaget har konstaterat att försäkringen ersätter direkta sakskador, men inte kostnader för skötsel av byggnaden. Således ersätter försäkringen inte kostnaderna för upptagningen av det stockade avloppssystemet i och med att detta anses höra till normalt underhåll av fastigheten. Därtill har försäkringsbolaget hänvisat till försäkringens begränsningsvillkor som angår läckageskador samt till säkerhetsföreskrifter. Enligt säkerhetsföreskrifterna bör försäkringstagaren sköta det försäkrade ledningsnätet omsorgsfullt och skydda det mot frysning. Ledningsnätet och till det anslutna anordningar bör tömmas på vatten när byggnaden under den kalla årstiden lämnas utan tillräcklig uppvärmning och tillsyn.
Besvär
Kunden anhåller om Försäkringsnämndens rekommendation till avgörande. Kunden anser att det inte tillhör normalt underhåll av fastigheten att anlita en rörmokarfirma att fotografera rören inuti. Däremot bör husägaren se till att rören är i gott skick och byta ut undermåliga delar av rören. Kunden anser att detta har han också gjort. Kunden anser vidare att alla rimliga åtgärder att undvika plötsliga stockningar tagits och att kostnaderna för den oförutsedda olycka, som ändå hände, bör ersättas.
Försäkringsbolagets bemötande
Försäkringsbolaget har givit sitt bemötande med anledning av besväret. I bemötandet upprepar bolaget de synpunkter som framgår ur ersättningsbeslutet 18.10.2012.
Eftersom skadeorsaken är avloppsstockning men inte ett direkt rörläckage, ersätter försäkringen inte de kostnader som hänför till öppnandet av det stockade röret, enligt försäkringsbolaget. Bolaget anser att försäkringen ersätter endast de kostnader som uppstått i och med att byggnadens konstruktioner lidit skada till följd av avloppsstockningen. Enligt de fakturor, som kunden lämnat in, finns det inga fakturor som innehåller kostnader för reparationer av byggnaden, endast kostnader för upptagningen. Således har det inte skett någon direkt sakskada.
Bolaget upprepar även sin uppfattning att det hör till fastighetägarens eget ansvar att sköta om det försäkrade ledningsnätet så att onödiga skador inte uppkommer. Försäkringsbolaget konstaterar att avloppsstockningar kan uppkomma via till exempel
- byggnads- eller planeringsfel av avloppet
- spolningen av för lite vatten genom avloppsröret som i sin tur orsakar småningom stockning i avloppsröret
- spolning av fett i röret kan orsaka att avloppsvattnet rör sig långsammare genom röret
- det spolas för mycket skräp (såsom näsdukar etc.) genom avloppet som samlas i röret och orsakar stockning.
Bolaget preciserar ändå inte vad som har varit orsaken till stockningen i det aktuella fallet.
Försäkringsnämndens rekommendation till avgörande
Lagstiftning
I lagen om försäkringsavtal ingår stadganden angående räddningsplikten vid en skadeförsäkring. Enligt 32 § 1 moment i lagen skall den försäkrade efter förmåga vidta åtgärder för att hindra eller minska skadan, när ett försäkringsfall inträffar eller kan befaras vara omedelbart förestående. Om skadan framkallats av en utomstående skall den försäkrade vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bevara försäkringsgivarens rätt gentemot skadevållaren. Den försäkrade skall om möjligt iaktta de föreskrifter som försäkringsgivaren ger i detta syfte.
Enligt 61 § i försäkringsavtalslagen är försäkringsgivaren skyldig att ersätta kostnaderna för uppfyllande av räddningsplikten enligt 32 § i den mån de är skäliga, även om försäkringsbeloppet därigenom skulle överskridas.
Om tillämpliga försäkringsvillkor
I det aktuella fallet tillämpas hemförsäkringsvillkoren som har tagits i bruk i försäkringsbolaget från och med 1.1.2012. Enligt villkorens punkt 21 är försäkringens ändamål att enligt dessa villkor ersätta direkt sakskada som av i punkt 25 nämnda skadefall förorsakats egendom som är föremål för försäkringen samt övriga i punkt 27.3.2 nämnda kostnader.
Enligt villkorspunkt 23.1 är föremål för försäkringen i försäkringsbrevet nämnda byggnader samt bl.a. till byggnaden hörande avloppssystem.
Villkorspunkt 25.3 gäller läckageskador. Enligt villkorspunkt 25.3 är förutsättning för ersättning för läckageskada att läckageförsäkring ingår i försäkringen. Enligt villkorspunkt 25.3.3 ersätter försäkringen inte
- skada genom utströmning av regn- och smältvatten från takrännor, byggnadens utvändiga stuprör, regnvattenavlopp eller från andra ställen
- skada genom att vatten vid regn, störtregn, snösmältning eller översvämning tränger ut ur avloppsbrunn eller avloppsledning.
Villkorspunkt 25.4 gäller annan plötslig och oförutsedd skada. Enligt villkorspunkt 25.4.1 ersätter försäkringen skada som plötsligt och oförutsett drabbar försäkrad egendom. Enligt villkorspunkt 25.4.2.9 ersätter försäkringen inte ändå en annan plötslig och oförutsedd skada som förorsakats av att vatten vid regn, störtregn, snösmältning eller översvämning tränger ut ur avloppsbrunn eller avloppsledning.
I villkorspunkt 26 ingår försäkringens säkerhetsföreskrifter. Enligt villkorspunkten är ändamålet med säkerhetsföreskrifterna att avvärja hotande faror och begränsa uppkomsten av skador. Om orsakssamband med skadans uppkomst, belopp eller omfattning och underlåtande att följa säkerhetsföreskrifterna och myndigheternas bestämmelser konstateras, kan ersättningen nedsättas eller förvägras.
Enligt villkorspunkt 26.3.1 bör försäkringstagaren omsorgsfullt sköta det försäkrade ledningsnätet och skydda det mot frysning. Ledningsnätet och till det anslutna anordningar bör tömmas på vatten när byggnaden under den kalla årstiden lämnas utan uppvärmning och tillsyn. Enligt villkorspunkt 26.5.1 bör försäkringstagaren iaktta normal omsorg vid den försäkrade egendomens skötsel och användning.
Enligt villkorspunkt 27.3.1 ersätter försäkringen direkt sakskada som under försäkringsperioden uppstått på det försäkrade föremålet till följd av en plötslig och oförutsedd yttre händelse.
Enligt villkorspunkt 27.3.2 ersätter försäkringen förutom en direkt sakskada även skäliga kostnader som åsamkats försäkringstagaren vid avvärjning eller begränsning av inträffad eller omedelbart hotande skada. Dessa kostnader ersätts även om försäkringsbeloppet härigenom skulle överskridas.
Avgörande
I det aktuella fallet är det ostridigt att det har inträffat avloppsstockningar i kundens hus 22.9.2012 och 28.9.2012 och att man behövt anlita en tryckluftsbil för att åtgärda stockningarna. Det är också ostridigt att försäkringen skulle ha ersatt skador, om byggnadens konstruktioner hade lidit skador till följd av avloppsstockningarna.
I det aktuella fallet är det fråga om endast de kostnader som har orsakats av öppning av stockningarna. Enligt den utredning, som Försäkringsnämnden har, har byggnadens konstruktioner inte lidit någon skada med anledning av stockningarna.
Gällande avloppsstockningarna 22.9.2012 och 28.9.2012 är själva tvistefrågan, om det överhuvudtaget är fråga om försäkringsfall som berättigar till ersättning för öppningskostnader. Enligt försäkringsbolaget hör öppning av stockningar till normalt underhåll av fastigheten och därmed ersätts öppningskostnaderna inte från försäkringen. Enligt kunden har avloppsstockningarna varit plötsliga och oförutsedda skadehändelser som berättigar till ersättning från försäkringen.
Försäkringsbolaget har hänvisat till säkerhetsföreskrifterna och försäkringstagarens ansvar för underhåll av ledningsnätet och fastigheten. Kunden har nekat att han skulle ha försummat några underhållsåtgärder. Således är det också stridigt om försäkringsbolaget är berättigat till att nedsätta eller förvägra ersättning med anledning av försummelse av säkerhetsföreskrifterna.
Det är också stridigt om öppningskostnaderna ersätts därför att det har varit fråga om avvärjning eller begränsning av en inträffad eller omedelbart hotande skada.
1) Är det fråga om ersättningsbara försäkringsfall?
På försäkringsbranschen har det varit en etablerad praxis, att den som söker ersättning skall visa att det har hänt ett försäkringsfall och under den tid då försäkringen har varit i kraft. Om försäkringsgivaren vägrar betala ersättning med stöd av försäkringens begränsningsvillkor, så är försäkringsgivaren skyldig att visa utredning om att den är berättigad till att tillämpa begränsningsvillkor. Enligt Försäkringsnämnden är den här praxisen också förenlig med 69 § i lagen om försäkringsavtal.
I det aktuella fallet har försäkringsbolaget konstaterat att eventuella läckageskador för byggnadens konstruktioner skulle ha ersätts från försäkringen. I det aktuella fallet är det ändå inte fråga om inträffade läckageskador utan avloppssystem har endast blivit stockat. Således gäller tvistefrågan om avloppsstockningen som sådan kan betraktas vara ”skada som plötsligt och oförutsett drabbar försäkrad egendom” in den bemärkelse som avses i försäkringsvillkorens punkt 25.4.1.
Vid bedömningen av, om skadan är plötslig och oförutsedd, är det motiverat att beakta orsaken till skadan ur en objektiv synvinkel. Skadan är inte plötslig och oförutsedd endast därför att den konstateras plötsligt och att skadan är en överraskning för den försäkrade. I det aktuella fallet har orsakerna till avloppsstockningarna blivit oklara. Ur den allmänna livserfarenhetens perspektiv är det vanligt, att avloppsrör behövs underhålla och till och med öppna då och då. På försäkringsbranschen har det också varit en etablerad praxis att öppning av avloppsrör tillhör normalt underhåll av fastighet, om man inte kan påvisa någon speciell, plötslig och oförutsedd orsak till stockningen.
På grundval av ovannämnda grunder anser Försäkringsnämnden, att man inte kunnat påvisa avloppsstockningarna skulle har förorsakat av en plötslig och oförutsedd händelse i den bemärkelse som avses i försäkringsvillkorens punkt 25.4.1. Således ersätter försäkringen inte öppningskostnader som annan plötsligt och oförutsedd skada. Det är inte heller fråga om någon läckageskada, vilket redan har konstaterats.
2) Försummelse av säkerhetsföreskrifter
Försäkringens säkerhetsföreskrifter kan tillämpas, då det har inträffat ett ersättningsbart försäkringsfall. I det aktuella fallet är det inte fråga om ett sådant försäkringsfall. Således tillämpas säkerhetsföreskrifterna inte.
3) Räddningsplikt vid skadeförsäkring och uppfyllande av den
Kunden har ansett att det har funnits risken att vedförrådet och pannrummet med eluppvärmningssystemet samt tre elmotstånd i markhöjd skulle översvämmas. Försäkringsbolaget har inte direkt tagit ställning till den här synpunkten.
Försäkringsnämnden anser att ovannämnda stadganden 32.1 § och 61 § i lagen om försäkringsavtal är förenliga med försäkringsvillkorens punkt 27.3.2. Försäkringsnämnden bedömer ärendet enligt stadgandena i lagen om försäkringsavtal.
Enligt lagen om försäkringsavtal skall den försäkrade efter förmåga vidta åtgärder för att hindra eller minska skadan, när ett försäkringsfall inträffar eller kan befaras vara omedelbart förestående. Enligt lagförarbeten betyder räddningsplikten till exempel vid brandförsäkringen att den försäkrade skall inleda släckningsåtgärder efter att en brand har inträffat. Enligt lagen skall försäkringsgivaren ersätta skäliga kostnader som har orsakats av uppfyllande av räddningsplikten.
Enligt lagen kan det vara fråga om räddningsplikt endast, då det har inträffat ett försäkringsfall eller det kan befaras vara omedelbart förestående. Det förutsätts alltså för räddningsplikten, att skadan i sig ersätts från försäkringen. Om det inte är fråga om avvärjning av en ersättningsbar skada, ersätts räddningskostnaderna inte med stöd av 61 § i lagen om försäkringsavtal.
I det aktuella fallet har kunden konstaterat att översvämningen har hotat pannrummet där det har funnits elvärmesystemet med tre elmotstånd i markhöjd. I det aktuella fallet behöver man ännu ta ställning till om det har varit fråga om ett omedelbart förestående försäkringsfall och om öppningskostnaderna skalla ersättas som räddningskostnader.
Ur den allmänna liverfarenhetens synvinkel är det möjligt, att översvämningen kan förorsaka vattenläckage eller annan plötslig och oförutsedd skada på elvärmesystemet, om översvämningen fortsätter och avloppsbrunnar inte drar. Dessa skador skulle ersättas från kundens försäkring.
Enligt den utredning som har framförts i ärendet har det översvämmade vattnet ändå kommit ur fastighetens egna avloppssystem. För att undvika läckageskador eller andra skador skulle det ha räckt med att stoppa låta vatten rinna till avloppssystemet tills man har underhållit avloppsrören. Således har översvämningen inte förorsakat en omedelbart förestående läckageskada eller annat omedelbart förestående försäkringsfall. Därmed ersätts öppningskostnaderna inte heller som räddningskostnader.
Slutsats:
Försäkringsnämnden rekommenderar försäkringsbolaget inte att betala ersättning.
Försäkringsnämndens rekommendation till avgörande gavs enhälligt. I rekommendationen deltog ordförande Taipale samt ledamöterna Laapotti, Sario, Uimonen och Vaitomaa. Sekreterare var Tala.
FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN