Personförsäkringar

Olika spar- och placeringsförsäkringar

Spar- och placeringsförsäkringarna är avsedda för långsiktigt sparande och placerande. Spar- och placeringsförsäkringsprodukterna syftar till att få avkastning och öka sparsumman eller att skaffa ett skydd i händelse av dödsfall. Med pensionsförsäkringar sparar man tilläggsskydd för pensionsåldern. Även kapitaliseringsavtal utgör försäkringssparande, trots att det inte finns en försäkrad person i dem.

Vanligtvis kan en spar- eller placeringsförsäkring vara s.k. räntebunden, då besparingar eller avkastning insamlas på basis av en viss, avtalad ränta (beräkningsränta) och andra gottgörelser, eller placeringsbunden, då produktens värdeutveckling är kalkylmässigt bunden till valda placeringselement. Placeringsbundna produkter innehåller också en risk för att förlora kapitalet, vilket betyder att även det placerade startkapitalet kan gå förlorat om det inte skyddats separat.

För spar- och placeringsförsäkringar gäller, precis som för andra placeringsprodukter i allmänhet att risken och avkastningen går hand i hand. Om produktens förväntade avkastning är hög, är också risken hög. I produkter med måttligare avkastning är också risken lägre.

Olika spar- och placeringsförsäkringar. Å andra sidan kan ett belopp som sparats till exempel i en pensionsförsäkring på grund av skattemässiga fördelar vara bunden så att den inte kan fås tillbaka (återköp) i andra fall än vid särskilda undantag som nämns i försäkringsvillkoren. För uttag av medel under spartiden, dvs. före försäkringens ursprungliga, avtalade förfallodag, kan betydande återköpskostnader tas ut. Storleken på återköpskostnaderna kan bero på hur länge avtalet varit i kraft.

Livförsäkringsersättningar, precis som andra försäkringssparprodukter, är förknippade med olika skattemässiga fördelar som beror på försäkringens art och förhållandet mellan den försäkrade personen och förmånstagaren. De skattemässiga fördelarna kan dock påverkas av politiska beslut som fattas efter försäkringsavtalet och av ändringar i skattelagstiftningen.

Risklivförsäkring

Livförsäkringarna kan delas in i risklivförsäkringar och sparlivförsäkringar. Med risklivförsäkringar avses sådana försäkringar där den försäkrade risken är personens död. Efter den försäkrade personens död betalas dödsfallsersättning, dvs. försäkringsbeloppet, till den som förordnats som förmånstagare. I en risklivförsäkring finns inte ett spar- eller placeringselement, utan försäkringspremien bestäms i huvudsak utifrån den försäkrades risk (dvs. till exempel storleken på dödsfallsersättningen och personens ålder).

Genom att teckna en risklivförsäkring kan man trygga familjens eller någon annan förmånstagares utkomst i det fall att den försäkrade avlider. Behovet av ett livförsäkringsskydd understryks när familjen har små barn och ett stort bolån. Livförsäkringsskyddet är viktigt också när familjens utkomst är starkt beroende av en person.

Sparlivförsäkring

I sparlivförsäkringen ingår ett sparbelopp som betalas ut till den försäkrade personen om han eller hon lever vid en på förhand överenskommen tidpunkt. Om den försäkrade personen dör före denna tidpunkt, förblir försäkringsbesparingen hos försäkringsbolaget. Det kan vara möjligt att inkludera ett skydd även i händelse av dödsfall i en sparlivförsäkring. Storleken på dödsfallsskyddet bestäms på olika sätt i olika produkter. En sparlivförsäkring där man gör en större placering på en gång kan också kallas placeringsförsäkring.

Värdeutvecklingen för försäkringsbesparingen i en sparlivförsäkring kan vara bunden till en viss fast ränta (beräkningsränta), då försäkringsbesparingen ökas av denna ränta samt vissa andra gottgörelser. Sparlivförsäkringen kan också vara placeringsbunden, då sparbeloppet ökar eller minskar enligt värdeutvecklingen för de placeringsprodukter till vilka sparlivförsäkringens värdeutveckling kalkylmässigt bundits till.

Hälsodeklaration

När en försäkring som innehåller dödsfallsskydd ansöks ska en hälsodeklaration fyllas i. I hälsodeklarationen lämnas uppgifter om den försäkrade personens hälsotillstånd. Det är viktigt att ge korrekta och fullständiga svar på de frågor som försäkringsbolaget ställer. Lämnande av falska eller bristfälliga uppgifter kan leda till att ersättning inte utbetalas eller att försäkringen sägs upp.

Förmånstagarförordnande

När ett livförsäkringsavtal ingås kommer man överens om bl.a. vem som är försäkringens förmånstagare. Förmånstagaren kan vara en utsedd person eller så kan förmånstagarförordnandet vara allmänt, till exempel ”anhöriga”. I synnerhet när man vill förordna en sambo till förmånstagare är det bra att förordna honom eller henne med namn. Försäkringstagaren måste själv se till att förmånstagarförordnandet är uppdaterat. Förmånstagarförordnandet kan ändras under försäkringens giltighetstid. Ett nytt förmånstagarförordnande ska skickas skriftligen direkt till försäkringsbolaget.

I en sparlivförsäkring kan förmånstagaren vara antingen den försäkrade själv eller någon annan. Till exempel kan en nära anhörig förordnas till förmånstagare i en sparlivförsäkringen i syfte att överföra förmögenhet.

Pensionsförsäkringar

Frivilliga eller individuella pensionsförsäkringar kompletterar det lagstadgade pensionsskyddet. I en frivillig pensionsförsäkring sparas medel som utbetalas regelbundet under pensionen (under en bestämd tidsperiod), till exempel som en månatlig pension utöver de lagstadgade pensionerna. Även pensionsförsäkringar kan vara ränte- eller placeringsbundna.

Det är utmärkande för frivilliga pensionsförsäkringar att avsikten är att spara långsiktigt med försäkringen. Detta beaktas i beskattningen av pensionsförsäkringen. Medel som sparas i frivilliga pensionsförsäkringar är bundna så att de inte kan fås tillbaka när som helst. Besparingarna i pensionsförsäkringen kan återköpas endast i vissa situationer som nämns i försäkringsvillkoren, till exempel på grund av skilsmässa eller långvarig arbetslöshet.

Utöver pensionsförsäkringar som försäkringstagaren själv tecknat kan även arbetsgivare teckna extra pensionsskydd för arbetstagarna hos livförsäkringsbolag samt pensionsstiftelser och pensionskassor.

Kapitaliseringsavtal

Kapitaliseringsavtal är tidsbundna placeringsavtal. Ett kapitaliseringsavtal är ett avtal mellan ett försäkringsbolag och en kund, där det inte finns en försäkrad person. För att avtalet ska förfalla krävs det alltså inte att en person lever eller dör. Avtalet förfaller och medlen kan tas ut vid en bestämd, på förhand avtalad tidpunkt.

Kapitaliseringsavtal kan vara ränte- eller placeringsbundna. Kapitaliseringsavtalens premier och kostnader bestäms på samma sätt som i sparlivförsäkringsprodukter. Kapitaliseringsavtal omfattas av vissa bestämmelser som gäller försäkringsavtal, till exempel försäkringsavtalslagens bestämmelser om bl.a. uppgifter som ska lämnas innan avtalet ingås.